Nu är det dags…

…att sparka igång denna blogg igen!

Livet rusar framåt och som tur är till det bättre!
Nytt år har de hunnit bli, år 2015. Ett år jag hoppas på blir riktigt bra och roligt år.
Förra året i början av november började jag jobba inom kommunen som lärarvikarie. Det gick så långt att jag nu har en tjänst i en 3a terminen ut. Det är det absolut roligaste jobb jag haft någonsin. Så nu blir det att söka in till lärarhögskolan till hösten. Aldrig försent att plugga något nytt!

Förutom jobb så är det hundarna som ska sparkas i gång med träningarna i mellan jaktsäsongen. Min kära Ginny är det dags att gå en avancerad agillity kurs med och sen starta i några agillity tävlingar. Hincas ska få börja i nybörjarkurs i agillity, för han tycker de är så kul!
Nike är nästan lika vild och galen som innan. Hennes patella på höger knä märks inte alls av längre och hon har blivit stor och välmusklad. Så nu börjar träning inför jaktproven till hösten. Tävlingslydnads träning blir det på alla hundarna.
Ginny hoppas vi dessutom ska få äran att träffa en annan snygg springer spaniel hane. En skalldrivande spaniel som går på alla allt med attityd. Finns redan stort intresse från olika håll. Hoppas på att en tik kan få stanna om det finns möjlighet till det. Vi hoppas att det går som vi vill i år så det blir valpar efter Ginny.
Alla hundarna har fått gå väldigt lite i skogen i år men Ginny har ändå visat var skåpet ska stå då hon drog ut i vassen och jobbade på gris. Visat sin användbarhet även under andjakt då hon markerade änderna som föll. Vi har inte tränat detta innan, men det gick ju bra ändå. Blir mer träning inför nästa fågelsäsong.

 

Fisket startar för min del 23 mars på premiären på Em i vanlig ordning. Ska försöka sätta mig ner och få ihop några fiskbara hårtussar som kallas flugor om jag inte missminner mig. Möjligtvis det även blir nya kläder med… Känns lite kallt att ha läckande vadare och vadar jacka.

Jaktsäsongen var nästan obefintlig för min del. En resa till Finland blev det i oktober och jag fick fälla min första vitsvanskalv, mer info kommer..
Lite små jakter men annars väldigt lite jakt för min och hundarnas del. Lite synd men får bli mer detta året i stället. Införskaffat mig ett aimpoint till studsaren. Nöjd flicka!

    

En härlig dag med trevligt jaktsällskap. Var bjuden till en god vän Sven Eliasson på jakt och hans goda vän Clas var även med. Vi började jaktdagen med en god liten brunch och en kopp kaffe.

Nu Ska jag dra mig tillbaka för i kväll, men håll utkik här på bloggen så ni inte missar något!

På återseende Ems

Otroligt men sant….

….jag lever…. Ni kära läsare undrar nog var jag tagit vägen senaste halvåret. Att ja kan vara seg på att blogga de är nog hyffsat känt i perioder, men detta är nästan pinsamt.

Det har hänt otroligt mycket i år, så mycket att jag haft svårt att placera allt.
Det som hänt som jag inte hunnit/orkat dela med mig om:
1. Beslutat om studieuppehåll pga av allt jobbigt som hänt tidigare.
2. Hittat en fantastisk Karl
3. blivit sambo
4. ”Fått” en till hund, irländsk röd setter av jakttyp, Henriks hund
5. Fått 3 fantastiskt fina bonus barn 11, 8 och 5 år
6. Blivit förföljd av ett väldigt trevligt film team på premiären på Em, mer nervös går de nog inte att va, så hoppas på snälla klipp senare….
7. Nike har fått Patellaluxation grad 2, medialt… Innebär att hon inte kan brukas som jakthund innan hon är opererad. På grund av att jag inte vågar riskera att hon ådrar sig skador vid en möjligt för tuff jaktsituation för hennes högra knä att klara av. Hoppas för allt i världen och klarar av den 2 månaders långa konvalescenten där hon ska vara helt stilla…Annars kan de gå riktigt illa.
8. Avverkat en fantastiskt underbar vecka på Em vecka 32 med årensning och biotopvård.
9. Skaffat ett till jobb……..
10. Ny omstrukturering på Em som gör att jag/delägare inte har samma möjlighet att kunna fiska och jaga lika mycket längre
som innan.
11. Letar hus/lägenhet/radhus ja allt som är större än de vi har nu. Men inte lätt när man har krav… x)
12. Pappa har Gift om sig med en fantastisk mysig och söt kvinna.

Som ni läser har de hänt väldigt mycket detta året.. och har inte räknat upp allt men nästan. Har en del som kommer att hända i år också som är inbokat.
1. Jaktprov med NIke UKL, 14 sep.
2. 7-9 sep Fiske på Em med Henrik, och han ska nu fostras in i flugfiskets värld. 😀
3. sista dagarna i sep blir de sedvanlig sammankomst med morfars fantastiska vänner från Tyskland och Danmark och även Bosse Mohlin har vi bjudit in en av dagarna.
4. 1 okt- lösjakt med hund startar och Ginny ska visa vad hon går för då de börjat trilla in intressanter på en möjligtvis framtida kommande kull.
5. 16 oktober- älgjakt i Finland
6.Mer jakt

Nu vet ni lite vad som hänt under året och kanske kan förstå, lite i alla fall att jag haft och har lite mycket i mitt huvud just nu som kan göra bloggen lite tråkig periodvis, men den kommer INTE att läggas ner.

Tills vidare får ni ha det så bra och ska förska hitta tid att blogga lite oftare.

 

237 dagar kvar……

…..till den 1 oktober när man får börja jaga i skogen med hundarna igen. De är ett tag kvar… men bara att stå ut och förgylla de 237 dagarna som återstår med massor av hundträning och FLUGFISKE!!! När den ena säsongen tar slut tar den andra vid.

Lite summering av de sista jaktveckorna som varit.
Har jagat varenda helg i Januari, har varit riktigt riktigt kul men lite dåligt med att hitta vilt trotts bra hundar.

11/1
Jakt i Biskopstorps naturreservat. En liten trevlig jakt med goda vänner. Hade både Ginny och Ellie med mig. Inte mycket vilt men ett bra fyspass! Varg hade några dagar innan gått genom markerna. Kan vara en anledning till att de inte var så mycket djur hemma. Ett kort drev fick hundarna i alla fall och de jobbade på bra. Möjligt mårdspår underhöll hundarna en liten stund. Två såtar gick vi igenom på denna halvdag i skogen.

Bilderna är klickbara för större storlek…
 
Brant backe upp och brant backe ner, brant backe upp och brant backe ner. Som sagt ett härligt fyspass och bilden i mitten visar den absolut smartaste vägen någonsin…. Fick köra en rumpkas ner för de var en aningens brant….

19/1
Blev bjuden på middag av en tjejkompis, hennes sambo och resten av familjen innan vi gick ut för att vaka på gris. Blev tyvärr inga bilder och ingen gris då vi satt på fel åtel. Haha två åtlar 50% chans. Vi hörde dem men de ville inte komma fram, men påvägen tillbaka mitt i natten så var det fullt med grisspår vid den andra åteln.
Vi satt dock inte där förgäves, hade nämligen 3 rådjur som kom förbi. Först två djur som sakta gick över, inte ett ljud hördes i från dem, så ljudlösa och en vacker kvällsbild i månljuset. Det tredje gick förbi och grävde fram lite mat från åteln en stund innan den gick iväg. Efteråt gick vi in och åt eller rättare sagt jag åt en himlans massa godis innan jag körde hem vid halv två snåret på natten. .

18/1

Upp med tuppen var det och trött som en gnu när klockan ringde kl 6.00……
Våran kära granne Magnus hade sin sista klövviltsjakt på sina marker bakom Getinge 2 mil norr om Halmstad. Första jakten på ny snö… Första såten gick jag med Ellie och Ginny. Ellie drev djur och skötte sig bra fast det var en jobbig dag med massor av snö och isbollar i hennes långa päls. Vaggade fram som en pingvin till slut. Var inte mycket spår av djur någonstans. Vi var flertalet hundförare men inte mycket djur som drevs fram. Någon enstaka gris och något rå skymtades. Ginny som har ett kortare sök än Ellie, som inte är så konstigt då hon är spaniel och Ellie är wachtel, lyckades inte hitta något fast hon ivrigt sökte av området vi gick i, men när hon väll började hitta något att jobba med så bröt de såten…..
Ibland känns de att man är tjej och det hjälper inte att man ser väldigt ung ut för sin ålder. Absolut inget från markägarens sida. Blev ombedd att gå som hundförare men andra personer som hjälpt till med jakten var inte lika överlyckliga… Inget att bry sig om men lätt irriterande, så blev bara en såt för min del. Stod på pass andra såten och när jag inte fick gå sista såten som var lite tänkt då vissa hade en små grinig uppsyn gick jag med Sven från vapensmedjan istället och hans Lajka… Något som var väldigt trevligt. Att få gå med en erfaren hundförare är alltid nyttigt och lärorikt. Det var en väldigt trevlig såt att gå och små prata lite. Inte för att de fanns några djur förutom lite ekorrspår men ändå. Det berodde nog inte helt på nysnön men längtar till nästa jaktsäsong börjar 1 okt.

Utsikten över de öppna markerna kan man inte tycka illa om. Väldigt vacker med snön som ligger som ett vitt täcke.

 

25/1
Jakt i Eskilsbo hos mina goda vänners jaktlag. Två såtar hanns med innan kylan tog över lusten att jaga, lyckades roligt nog att få lite frysskador på min högra lilltå, fast jag hade mina nya super stövlar på mig. Jag gör de ingen annan lyckas med…. igen….
Måns Bengtsson gick som hundförare med sina terriers. Denna jakt var de lite mer fart på det hela. Måns lilla tysk terrier Rippe kände för att leta reda på var ända älg i såten och resultatet blev 3 fina älgar varav en stor kraftfull tjur utan krona. Varför är det alltid så att dessa älgar endast kommer fram när man inte får lov att skjuta dem… Ytterst irriterande men annars en trevlig syn. Sen så flög de lite rådjur ut från såtarna, tyvärr utom räckhåll för hagel som de flesta hade.
I andra såten kom ett rådjur travandes förbi mig, tyvärr stod de så illa till med rumpan mot och sen när de väl kom ut på vägen gick de i nerförsbacke bort från mig, så de blev aldrig skottchans. Den lilla border terriern Gangster travade förbi och blängde på mig innan han gick tillbaka till sin husse. Tack jag lovar jag försökte, men hur ska jag kunna veta att jag skulle stått 20 m längre fram på kullen. Lilla Gangster var nog lätt bister över att jag inte sköt, men att pricka rået i röva kände jag sådär för… Blev god korvgrillning där de krängdes både korv och massa mackor för min del. Medans min stackars lilltå hade gett upp för länge sen…
Tyvärr inga bilder då min fantastiskt underbara mobil känner för att begå lätt självmord så fort jag ska fota. Kanske borde lämna in den snart på verkstaden??….

31/1

Sista dagen  att släppa hund på. Var bjuden till Eskilsbo igen. Massor av snö…. Älskar snö….not…. Dock bra med is och snö för denna gången då klantarsel som jag är hade annars simmat runt i en mosse och blivit totalt utskrattad av de tre tappra karlarna som kämpade igenom en sista jaktdag för året.
Första såten gick Måns med sina Terriers och de hade låda i skogen med en del drev. Jaktledaren Uffe sköt en väldigt fin räv. Kul att se en fullpälsad vacker räv istället för de många skabbrävarna som man fått höra om senaste tiden. Ett rådjur drevs förbi mig på 200 m håll, såg bara tysken Rippe då rået gick nedanför andra sidan av en backe. Rippe kom dock med en hare förbi mig men gick tyvärr inte att skjuta den där jag stod, ett hade slugg… två hunden var bakom och tre, hundföraren åt andra hållet… Måns tyckte dock jag var snäll som inte sköt in i skogen… Ja visst är jag, ytterst snäll haha.
Nä det är något som verkligen är tabu så är det att skjuta in mot där hundförare går eller risk för att hunden skjuts. Det är aldrig okej. Hellre att avstå än att riskera minsta lilla. Fick njuta av en fin tysk hare med tysk terriern efter istället.

Andra såten gick jag med Ellie och Ginny. Ginny överraskade mig med att jobba frenetiskt som en skållad råtta i sitt klassiska spaniel zick zackande mönster. Sökte ut bra mycket bättre en tidigare med fullt fokus.
Var en rätt smal såt och gick genom hela utan ett endaste vettigt spår. Gammal Älg lega och mårdspår var det som fanns. När jag gick förbi Mårten så strax efter gick jag rakt ner i någon form av mossebit… Var väldigt glad de var is och snö annars hade jag gjort som Uffes sambo gjorde förra året, gå ner sig ner till midjan är inte jätte kul… Förutom för alla som inte går ner sig…. Skadeglädje är den enda sanna glädjen eller hur var de ny grabbar?
Inte många spår som syntes, något enstaka rådjursspår i slutet av såten men ingen av hundarna tyckte de var särskilt nödvändigt, så var nog rätt gammalt. Lite synd men otroligt nöjd men fina Ginny. Ser verkligen fram emot att få jaga nästa säsong med henne, frisk och kry hela säsongen denna gång så hon verkligen får visa vad hon går för.
Sista såten med grabbarna Gick måns med sin tysk Rippe. Inte jätte mycket här heller, men han fick ett drev som tyvärr inte gick förbi någon av oss två passkyttar då Mårten fick tacka för sig efter andra såten.. Men duktig tysk som ser till att de blir lite rådjursdrev! Djuren stod alltså där vi inte gick, en konst att veta vilka såtar man ska gå av ibland och alla gånger vills det inte. En räv är dock inte fyskam så denna jaktsäsong avslutades på ett väldigt trevligt och kul sätt.

De tre tappra och glada karlarna med mina vovvar, Ginny och Ellie! Från vänster, Måns och Mårten Bengtsson och Ulf Österby!
Andra bilden är på Uffe och hans fina räv!

 

Efter ett så här långt blogg inlägg så kan jag lika gärna fortsätta skriva i fatt mitt lite dåliga uppdaterande här,

 

Det var nämligen så att på en liten promenad med hundarna och min goda vän Alina med hennes två hundar så kände lilla Ginny för att jaga på eget bevåg…. 99.99% av alla gånger vi promenerar sticker de aldrig, men Ginny tyckte annorlunda denna gång. Stack in i grantättingen och drev körde järnet på gris… i 20 jäkla minuter….. Min spaniel hade fullt drev med ett kraftfullt intensivt bas-skall i 20 min…. De stod still sen gick de en bit, stod still igen och gick i väg så här höll det på. Jag skämdes som en gris samtidigt som jag var stolt. Alina tyckte hela spektaklet var skitkul jag tyckte väll hon kunde göra detta på jakten dan efter istället..…. Ömsom “ståndskall” “ömsom korta drev”. Jag hann aldrig fram för att se vad de var för gris/grisar men men tillslut lyckades jag väll komma igenom hennes propp i öronen så hon kom tillbaka. Hel och andfådd med massa drägel över hela nosen som rann. Shit happens, men det positiva är att hon nog att räkna med till nästa säsong! Intressant att det var min (i normala fall) väldigt lydiga spaniel som tog initiativ och inte min lilla unga wachtel till odåga. Detta är tyvärr sånt som ibland händer. Inget som på något sätt är bra. Jag kör mycket lydnad med mina hundar och Ginny behöver egentligen inte ens något koppel när vi går men denna gången tog hennes jaktinstinkt över lite för mycket och är man sen ouppmärksam när man småpratar med sin vän så tar gärna hundarna lite för mycket egna initiativ. Så blir lite koppel för ovanligheternas skull ett tag tills jag fått ner henne på jorden igen efter all jakt.

Mina två fina tjejer från i somras. Nike och Ginny, till oktober så får Nike en plats i min lilla jaktflock! Ska bli väldigt spännande att se vad hon har att ge i skogen. Tror det kan bli bra!

 

Vill också göra lite reklam för min gode vän som har kurser för jägarexamen. Tog själv jägarexamen hos honom och är väldigt nöjd! Mycket lärorikt på ett bra och pedagogiskt sätt.

Nu är det dags för sista promenaden och sedan bums i säng!

Ciao Ems

Jakt jakt och åter jakt, wachtel någon?

Klockan är halv nio på kvällen och jag vill bara krypa ner och sussa. Men tänkte jag kunde slänga in ett litet inlägg här innan.
Just nu är hundarna något understimulerade, är mitt i tentaveckan och de innebär en tråkig matte och uttråkade hundar. Nästa måndag skriver jag sista tentan för perioden och sen blir de full fart framåt igen.

Fina Ginny på fältet vid stranden för några år sen.

Blivit ombedd att gå lite som hundförare på olika ställen och de är riktigt kul! Nu är de mer en fråga om var jag ska jaga och inte om när eller kanske ska jaga. Även blivit tillfrågad av ett nytt jaktlag utanför Halmstad som tyvärr inte har någon jakthund längre om ja kanske kan gå för dem. Känner på mig att detta kommer bli ett kalas år med jakten! Längtar ruskigt mycket till 1 okt nu! Vill börja jaga på riktigt med Nike.

“Min” nuvarande jakt duo! Jo Ellie är pappas hund men jag lånar henne allt som oftast nu när hon inte ska gå med pappa, och pappa brukar ta med sig Ginny om inte jag är iväg med henne någonstans.
Tyvärr börjar Ellie bli gammal, 11 år fyller hon den 13 jan. Något år till hänger hon nog med och jagar. Väldigt pigg och frisk! Detta innebär dock att pappa kommer antagligen någon gång under detta året skaffa sig en till wachtel, men en vuxen. Måste vara tik, ingen allt för ung hund eller valp. Ska driva 5-15 min absolut inga långdrivare. Skärpa men klok nog att inte vara, aggresiv, ingen närkampande på gris då pappa vill undvika en för hård hund på gris. Säker på eftersök, bra och stabilt psyke, Bra sök. Vet ni någon eller har ni någon trevlig tik så kan ni höra av er. Just i detta nu är det inte aktuellt utan lite senare i år. Men oavsett är ni välkomna med förslag.

Nu ska hundarna ut och sen horisontellt säng läge.

Ciao Ems

Jaktträning i fredags

Nu är helgen mer eller mindre över, har varit på högskolan hela dagen och pluggat till kommande tentor..Otroligt segt men snart är det över för denna gången.

Jag och pappa tog Ginny och Nike för att åka ut till markerna utanför Halmstad och släppa dem. Nike skulle gå en liten lagom vända i skogen och få jobba lite. Ginny hade vi förhoppningar om att få skjuta något för. Tji fick vi för de var inga djur hemma bara gamla löpor.

Först ut var Nike och Ginny den tokstollan satt och skrek i bilen av missnöjje… Nej då inte alls sugen!
 

Nike for iväg och vi skulle in i en grantäting. Pappa som var beväpnad tyckte att jag obeväpnad skulle gå in bland granarna så kunde han gå på utsidan och titta om de kom ut något djur. (Meningen var inte att skjuta för Nike idag utan endast låta henne driva lite.) Hur pappsen får i hop den ekvationen vet ja inte. Vem springer fortast dottern eller grisen? Eller varför inte vem klättrar högst, dottern eller grisen? Aja hur som haver fick pappa gå först in med sluggbössan. Nike hittade ett gammalt slag och jobbade runt med de lite och väckte men inga djur. Fortsatte den tilltänka rundan och in i nästa tätting där hon for rundor och sökte ut bättre sen förra gången på Em. Var nöjd med hennes arbete trotts att de inte blev några djur. Det märks på Nike att hon inte är färdig i kroppen, blir lite trött fort så vi gick inte så väldans länge med henne. Hon var trött och sussade gått sen i bilen. Lilla Nike fick fin kritik från pappa som inte varit med och gått innan när jag släppt henne. Väldigt trevlig och bra tjej att jobba med, sa pappa. Den kritiken får man vara nöjd med, han har ändå haft wachtlar i nästan 30 år.

Nu var det Ginnys tur att gå. Först gick jag med henne en liten såt. Den bestod endast av min favorit terräng… grantätting… Denna gången med bössa i hand. Hittade något litet hål jag tryckte mig igenom i muren av granar. Sen började vi zickzacka genom alla granar och snår i tättingen. Eftersom Ginny är en spaniel har hon inte så vida sök. Hon kan gå ut mellan 100-200 m om hon är på humör för det, men annars ligger hon från 30-50 m och uppåt. Så för att få med sig allt får man zickzacka. Jobbade en hel del men var inget hemma här heller. Kan garantera att de stod på andra sidan där jag valde att inte gå då de var för nära vägen. Pappa stod precis utanför men såg inget alls, Ginny jobbade på utan att finna något. Finns de något så hittar hon det.

           

Nästa vända var pappas tur att gå med Ginny! Första bilden är en vy utöver mitt pass som var 50 m från spetsen och neråt 20 m från skogspartiet. Ginny gick bra för pappa med men fann inget där heller och jag hade rätt god översikt där jag stod utan att se något alls. Rätt bittert för hon har inte gått bom denna säsongen men någon gång ska vara den första.

 

Vi hoppades på en vända till och pappa ville gå igen med henne. Remsan bakom pappa på andra fotot gick han igenom. Brukar stå lite dov på de hållet. Suseån går ca 50 m in så ingen bred bit att söka av. Jag gick på utkanten och hade full översikt och helt omöjligt för djuren att passera osedda. Men tråkigt nog var de inget här heller. Ginny fick dock syn på mig efter halva sträckan och var inte så himla populärt att gå med pappa då när matte var 75-100 m bort synlig…

Alla gånger ger de inte utdelning även om man har hundar som brukar hitta vilt att driva. Denna gången var bom helt, men väldigt trevlig far och dotter dag. Så helt bortkastat var det inte.

Nu blir det sovdags med massa tentaplugg imorgon.

Ciao Ems

Årets första jakt!

Ni sitter jag i matrummet hemma i lägenheten. Väntar på at riset till hundarna ska svalna. Nyskurat golv i matrummet och hallen, äggskal ligger lite utspritt på kökets golv…

Har fått en förklaring till Ginnys ko stiga beteende i skogen… Slutade kl 00.30 på jobbet idag och kommer hem till Ginnys och Nikes kaos.. Alltid händer de något och Ginny är dålig imagen igen efter att ha ätit något, ja och Nikes mage var inte helt hundra men bättre än Ginnys.
Oavsätt slutet på dagen så har den varit kanon!

Dagen började med att klockan ringde  vid kl 6.00, gott om tid… Skulle åka 8.00…
Blev lite kaos strax innan då plånboken med alla viktiga papper och bensinkort låg där. Men som den duktiga flicka jag är så låg den nerstoppad sen kvällen innan i ryggsäcken…. Tusen tack till Alina som bistod med bensinpengar när ja var lätt panikartad!

Jaktledaren Ulf drog igång jakten efter samlingen med alla jägare och hundförare.

Första såten stod jag på pass, ett bra rådjurspass. Kändes fint men fy tusan vad kallt det var… Min jäkla axel låste sig lite så gjorde lite fina strechövningar som passgrannen uppmarksammade fint..

Så här var vyn från passet. Iskallt… men de nya stövlarna höll mig hyffsat varm och helt torr!! Var inga djur hemma i såten. Wachtlen Ebbe och sin hundförare Melker lyckades inte hitta så mycket som vi hoppades på.

Efter att ha frusit fast i sisådär en och en halv timme så var såten genom gången.
Vissa anser oss nog galna, vi fiskare och jägare. Oavsätt väder ska vi ut, även om de innbär att de är isande kallt eller rena rama ösregnet. För ut ska vi. Frysa och njuta… Lite som serien Helge, beskriver på pricken just detta fenomen. Bra faktalittetatur, iaf om jakt!

Lite paus med kaffe och mackor! Hade gjort jätte fina bagetter och använd Alina som försökskanin. Brieost,ägg och purjolök var inte poppis.. Så slapp äta dem och tog en ost och skinkbagett istället.

Andra såten skulle även jag gå med Ginny. Jaktledaren Ulf följde med och var väldigt trevligt och det gör jag gärna om igen!

Ja, vad säger man då om Ginnys dagsform? Mjo hon började med att se utsom en fet kötbulle och sket var tionde meter… ca femtioelva gånger… Söket var intensivt ömsomt små segt, men om man nu är dålig imagen så får man nog förstå lite i alla fall..

Detta räckte för att trycka fram en råbock till pass för Martina. Lugnt och fint med ett lungskott. Ett direkt dödande skott som behövdes.

Den andra hundföraren Melker med sin hund Ebbe gjorde liv i luckan och hade fint drev. Sågs ett antal rådjur i denna såt så det var här de gömde sig.
Gick fort att gå igenom här och vi stannade vid Martina och hennes bock.

Lät Ginny få gå fram och rugga lite i den. Det var uppskattat. Förvånas varje gång jag går med henne. Hur mycket hon har utvecklats. Att vi faktiskt kommit dit vi är idag från absolut ingenting. En hund som inte ens var en jakthund, en sådan där renavlad utställningspryl med noll instinkter och livrädd för halv döa änder som jagade henne.

Lite trevlig samling som avslut och Nike fick lufta sig lite innan hemfärd.
Åkte strax innan kl 14 och kl 15 skulle jag innfinna mig på jobbet. Ombytt och glad.
Lång dag men helt perfekt!

Nu blir det att sova för imorgon ska jag och pappa ut med hundarna. Hoppas på att Ginny mår bättre.

Tack så jätte mycket för jag och Ginny fick vara med idag! Det var kanon kul och uppskattades verkligen!

Ciao Ems

Året 2013

Det är av ordning att ge en glimt ur det gångna året! Tyvärr har de varit ett mindre roligt år. Även om de haft sina stunder! Här kommer en liten liten tillbaka blick och lite om nästa år.

Året började med en stor förlust. Min högt älskade morfar, Göran Ulfsparre avled den 21 februari i en ålder av 86 år. Han saknas av många vänner, familjemedlemmar, och fiskare. Han var en fantastisk man som jobbade hårt för Emån och de fantastiska havsöringarna. Gästvänlig och älskvärd!
För mig var han min morfar, vägledare och min trygghet. Hans bortgång har tagit hårt och har inte orkat åka till Em lika ofta som vanligt.

Mitt stora glädjeämne har varit den vilda lilla wachtelvalp jag fick hem i början av sommaren. Congratz Fighting Pirta, kallad Nike. Hon har växt sig till en ordentlig och kraftfull tik. Stor och högrest, uppkäftig, kaxig och bra med power. Arbetsvillig och kontaktsökande. Tror starkt på denna “lilla” tjej, nu längtar man till 1 okt 2014 när hon får visa på riktigt vad hon går för än så länge är hon för valpig för att släppas på riktiga jakter.

Ginny blir bara bättre och bättre i sitt arbete i skogen, tyvärr har hon varit sjuk under en längre period i borelia och bronkit men är nu helt återställd och i gång.
Även kommit en liten bit på den motvilliga apporteringsbiten.

Gjorde premiär i Mörrum och fick äran att få en liten laxkalv tidigt på morgonen sista dagen. Väldigt vacker omgivning, så blir nog inte helt otroligt om jag tar en sväng dit igen under nästa år.

Nu hoppas jag att 2014 blir ett år med mer glädje det kommer dock bli ett tufft första halvår med allt som är i rörelse. Det som inte dödar de härdar och min envishet har jag arvt efter morfar och att ge upp har jag ingen aning om vad det innebär.
Det som jag ser fram emot till nästa år är lydnadstävling klass 1 med Ginny, vi ska fixa anlagsprovet och försöka få våra 3 första pris så hon blir champion. Nike ska gå anlagsprovet och till hösten blir det unghundsprov.
Premiären på Em med alla underbara vänner.
Blir såklart en del flugfiskande, men har en känsla av att det mest blir runt Halmstad men vi får se hur allt urartar sig.
Jakt ska vi inte glömma för allt i värden året kommer inledas med jakt på torsdag! Ett bättre sätt kan man inte börja året!
Ni blir det lite nyårsfirande men till er alla underbara läsare!

December på Em

Äntligen, äntligen! Äntligen har jag fått komma hem till vackra Em igen för några dagar. Jag passade på att åka över förra söndagen efter jag slutat på jobbet. Var framme runt halv ett på natten…. Det var i alla fall lite trafik så var rätt skönt att köra.
Var bara jag och mina två yrväder till hundar som åkte. Planen var att plugga och träna med hundarna.. Resultatet blev träna med hundarna sen var jag totalt slut och dålig uppkoppling, så det där med tentapluggandet gick inge vidare.
Hundarna däremot var duktiga och jag tidsoptemist…
Måndagen blev mest promenad runt i hjorthägnet några timmar, alla mobil bilderna där i från försvann… ja och just de min systemkamera gav upp också där försvann jakten med kameran bort och bössorna hade jag lämnat hemma för kamerans skull.
Som sagt tog jag en promenad med jaktgalna hundar (dock kopplade) i hägnet på 220hk. Älskar vårat hjorthägn då hela själva gården är inhägnad så hjortarna traskar utanför dörren och betar. När man står och fiskar går de i närheten. Underbart och finaste Ginny kan härligt nog bara koppla bort dem under fisketurerna, lägga sig på en sten vid vattnet med utsikt över matte. Nike däremot har koppeltvång, punkt!

Medans jag gick runt i hägnet gick vi förbi en del foderplatser, vid en av dem stod “lilla herrklubben” Då den stora herrklubben är mer eller mindre och klantigt nog helt bortskjuten. Vi har en nu förvaltare vid gården sen i år så nu hoppas vi på bättre förvaltning av vår hjortstam.
En av hjortarna var en svart helt orädd herre med pondus i blicken. Nästan helt obrydd, lunkade bort när vi var ca 20 m ifrån med ett vakande öga på mig och hundarna hela tiden. Hundarna stod på bakbena och var mest väldigt irriterande över att inte få jaga.

Gick runt hela sjösidan av hägnet, såg en hel del spår av gris som gått in och förstört en del av staketet. Hade rätt stora problem förra året med att grisarna gick in och hjortarna ut. Hjälper inte heller att försöka laga det, för de stör inte de vandrande julskinkorna ett dugg.
Älgspår syntes också hela sjösidan, men försvann vid havet.

När vi var tillbaka längst ån igen och gick upp mot gården tornade en rödbrun stor vacker varelse upp sig. Vid lilla ängen bakom stora huset vid foderplatsen stod “vår” fina kronhjort “Evert” upp sig bland doven. Hjärtat slog ett dubbelslag av att se det vackra djuret i färgstark dräckt i jämförelse med de mer gråa doven som smälte in i landskapet.
Det är tredje året i rad Evert stannar i hägnet, han bara var här en vinter och tyckte det var rätt bekvämt med gratis mat och små “undersåtar” som sällskap.

Bilderna är klickbara för större format..

Vy över gamla hjorthägnet som från början var omringat av staket.

fr.v. Bild över havet brevid och “blåkulla” syns strax utanför spetsen på den stora ön rakt fram,
Andra bilder är en vanlig syn när man kör in på området upp mot gården, en flock dov som står och betar.

fr.v. I mitten av bilden ser ni en av foderplatserna bakom stora huset, fullt med hjortar som står och äter, smälter in så väl i omgivningen. Andra bilden är på övre delen utav älskade Home pool precis vid gårdsplan.

Nike, min galna unghund till wachtel i trädgården som är en inhägnad från hjortarna, så här är de inte lika lätt att sticka och jaga.
Efter promenaden åkte jag in till familjegraven med blommor. La lite fina blommor på morfars grav, som han fattas mig konstant. Älskade morfar! Sen blev de myspys med hundarna i lilla flygeln.

Dagen efter blev de ut med hundarna och gå vars en såt med dem.
Började med Nike, gick från ängen vid Smedstugan. Den biten vi sökte av är en rätt bra bit för en unghund, oftast vilttätt med blandat terräng. Fick världens bästa väder också… regn…. Nike och jag började gå in. Höll sig rätt nära mig, väldigt lyhörd på mig och väldigt arbetsvillig. Efter den lite halvtäta delen av såten kom vi fram till det fantastiskt roliga granpartiet. De där stället som skriker gris…. Mitt absoluta favoritställe… hoppar varje gång av lycka… eller inte… Önskade mest att de var studsaren jag hade med mig och inte beväpnad med två mobiler och en halvdöd systemkamera (fick jag reda på att den var senare)… Nike är duktig så bussa in henne och hon for tätt framför mig och kollade av läget och jag kravlade efter på hel spänn. Nike började söka ut lite bättre men var nog lite ängslig över en lätt nervös matte. Efter ett tag strunta hon i mig medans jag flög 3 meter upp i luften när jag misstog en sten för en gris på någon metershåll. Lovar stenen såg hotfull ut….

Nike for runt mer intensivt, fick upptag och det bar av på ett kortare drev på några få minuter. Tillbaka och jätte glad, sökte ivrigare och lite mer bort från mig. Partiet vi gick av tog slut lite välfort så vi snäddade in igen mot ett annat tätt område för att hoppas på ett drev till. Nike fick upp ett spår igen, och sen bar det av igen på ett välgodkänt drev. Stod bara och njöt av hur intensivt hon jobbade stundtals, med det där klassiska wachtel skallet som jag är uppväxt med sen liten plutt. Släppte och kom tillbaka ännu stoltare med en blick som bara en lycklig wachtel kan ge en. Var troligtvis rådjur hon hade på bägge gångerna. Vi avslutade på topp, och började traska tillbaka på grusvägen genom skogen till bilen. Framför oss från en sten längstvägen flög en vacker orrtupp upp och bort genom skogen.

 

Framme vid bilen och satte in Nike och Ginny v ar i upplösningstillstånd och fullkomligt skogstokig. Skrek i bilen när vi lämnade henne tidigare och nu… Ja min tossiga utställningspryl till spaniel ville en sak… JAGA!

Körde bilen tillbaka där jag och Nike kom ut från såten. Därifrån skulle jag släppa Ginny in i nästa såt.
Ginny bara flög ut, Nike sov redan nästan. Det sköna med Ginny är att hon tror på fullaste allvar hon är ren jaktspaniel med en tuch av wachtel.. Blir ju som man umgås!

Släppte yrhönan och var fullkomligt övertaggad, så lite trams innan hon började fokusera på sin uppgift. Vi hade inte hunnit långt förens Ginny hade upptag och kutade i väg, släppte skall i löpan redan. Ginny har innan bara drivit vid visuell kontakt. Bra go i drevet och jobbade intensivt med bra hörbart skall. Släppte efter några minuter och tillbaka för att fortsätta. Garanterat rådjur kändes det som.
Kom fram till fler grantätingar eller mer en vägg av gran, såg inte ens var fötterna var så räckte med att hunden fick gå in… Ja jag vet fantastiskt bra att jag har viss fobi för grissarnas maffiaställen med de hundarna jag har.… Får väll skafffa grisväst i form av hocky utrustning sen eller nått till mig själv.

Ginny for runder och efter ett tag när vi gått 2/3 delar av partiet vi skulle gå fick hon upp något igen. Väckte till och med lite, som hon sällan gör, upptag och bar iväg som en skollad råtta. Jobbade väldigt intensivt och med ett kraftfullt skall ett bra tag för att vara henne. Hann aldrig fram för att se vad detta var, men gris, älg eller rå är det som är vanligast på denna sidan av våra marker. Gissar på gris eller rå.

Ginny jobbar ut mellan 30m- 150 m beroende på humör. Är hon riktigt bra en dag går hon ut ännu längre. Väldigt nöjd med fröken diva, och bättre blir hon.
Gick klart resten av den kvarvarande lilla biten innan vi kom ut på skogsvägen och av någon anledning fick jag för mig att de var åt söder vi skulle gå… Men kom på efter 5 min att de var åt norr…. På rätt håll och ca 25-30 min senare var vi framme vid bilen.
Jag fullkomligt genomblöt med läckande stövlar… Tack till den personen som har tagit fel på mina stövlar och bytt vid någon jakt i Halmstad..  Gjorde inte så mycket var fruktansvärt nöjd med båda hundarna. Nike gjorde sitt första helt självständiga drev med väl godkänt. Ginny går bara från klarhet till klarhet. Jobbar bättre varje gång. Det som var mindre kul var alla dessa bäckar som går tvärs och kors i hela skogen nästan, fick lätt damp efter 10 gången jag skulle hoppa över en och en halv meter bred och djup bäck…. men jag kom över utan att få simma.
Vi åkte hem för att varma oss och torka. Sen låg Nike avdäckad i min famn i soffan och sov resten av eftermiddagen/kvällen.

 

Hade tänkt lägga blodspår sista dan innan jag skulle åka hem vid 14, men det hanns inte. Fick storstäda efter Nike, som lyckats göra konfetti av alla pinnar hon smugit in från trädgården. Tack! En fika med våran fiskeförvaltare och hans kära sambo/särbo hanns med i alla fall innan hemresa till Halmstad och hundkursen med Ginny jag lagom kom fram till strax innan den började.

Lydnadsträningen gick bra och Ginny är så härlig att jobba med. Överlyckligt litet studsande popcorn.

Kan tillägga att det finns filmer från dreven, eller mer ljudet av dreven på min hemsidas facebooksida! https://www.facebook.com/flyforart

På åter seende kära läsare!
Ciao Ems

Andjakts premiär på Biskopstorp

7 sep var det äntligen dags för årets första andjakt. Det var ca 15-18 skjyttar och hundar med sina förare som var på plats.

Micke och min farbror Gustaf-Wilhelm

Pappa ser rätt förväntansfull ut

Oscar Dickson, våran granne tillika markägare och pappa.

Jag och Sven från Vapensmedjan i en diskution.

Samling innan jakten med lite mingel.

På plats och förbereder med att skydda min hörsel lite för andhåla 1.

Sven från Vapensmedjan i Oskarsström med sina labradorer. Går som hundförare åt oss.

Magnus och Maria Olsson grannar och markägare.

Har står jag och väntar på signal från jaktledaren.

Pappa/jaktledaren skjuter en and.

Alla står utställda för andhåla nr 2

Viltparaden med endast 47/400 änder som sköts.
Ca 90% av alla änder flög bara någon meter över marken om de ens lyfte alls från dammarna. Var lite väl tidig premiär och änderna var inte helt med på noterna att de skulle lyfta.

Pappa blåser lilla taptot vid viltparaden.

Lite eftersnack på altanen.

Jag sköt vid första andhålan 2/3 änder. Fick endast 3 skottchanser. De flesta änderna hade för flyttat sig till andhåla nr 2.
Vid andra hålan sköt jag en och bommade surt nog fler… Lite ofokuserad.

Var dessutom premiär att få skjuta med min hagelbössa som Sven på vapensmedjan byggt om. Nu trivs jag riktigt bra med min bössa, underbar att skjuta med! Har tagit bort pistolgreppet så att det blev en ”engelsk kolv” istället. Riktigt snygg är den också nu!

// Ems

(Fotograf på samtliga bilder är Leija Graaf och Gustaf-Wilhelm Hellstedt)

Släpspår på kvällskvisten!

Ikväll tog jag fram lite hjortskankar och drog med mig mina två hundar Frida och hennes lilla corgi Lexi.

Ett enkelt litet släpspår på några meter till valpisarna och ett lite längre till Ginny.

Ginny gick på som ett ånglok och fick hålla igen henne lite så det inte gick tokfort. Jobbade fruktansvärt bra. Tempo, fokus, och en härlig inställning. Hon är verkligen underbar att jobba med när hon verkligen vill.

Lilla Lexi på dryga 12 veckor tyckte de var lite konstigt de där med spår. Behövde en del stöd men helt orädd och hon hittade sin klöv och var väldigt stolt och glad.

Nike körde nosen i backen och hittade klöven självständigt och hyffsat snabbt. När hon väl koncentrerar sig är hon väldigt målmedveten.

Lite fel ordning på bilden. Detta var Lexis första möte med en skank och lite läskigt var det, men oj så kul den var! Lekte som bara den med den sen.

De sjövilda busarna i en av sina vilda lekar. De tumlar rundor och jagar Ginny för glatta livet.

Nu sover både Nike och Ginny efter en härlig dag. På lördag blir det blodspår för hela gänget igen och även pappas Ellie ska få spåra med hennes extra förare Jenny.

Sov så gott med er!