Nu är det dags…

…att sparka igång denna blogg igen!

Livet rusar framåt och som tur är till det bättre!
Nytt år har de hunnit bli, år 2015. Ett år jag hoppas på blir riktigt bra och roligt år.
Förra året i början av november började jag jobba inom kommunen som lärarvikarie. Det gick så långt att jag nu har en tjänst i en 3a terminen ut. Det är det absolut roligaste jobb jag haft någonsin. Så nu blir det att söka in till lärarhögskolan till hösten. Aldrig försent att plugga något nytt!

Förutom jobb så är det hundarna som ska sparkas i gång med träningarna i mellan jaktsäsongen. Min kära Ginny är det dags att gå en avancerad agillity kurs med och sen starta i några agillity tävlingar. Hincas ska få börja i nybörjarkurs i agillity, för han tycker de är så kul!
Nike är nästan lika vild och galen som innan. Hennes patella på höger knä märks inte alls av längre och hon har blivit stor och välmusklad. Så nu börjar träning inför jaktproven till hösten. Tävlingslydnads träning blir det på alla hundarna.
Ginny hoppas vi dessutom ska få äran att träffa en annan snygg springer spaniel hane. En skalldrivande spaniel som går på alla allt med attityd. Finns redan stort intresse från olika håll. Hoppas på att en tik kan få stanna om det finns möjlighet till det. Vi hoppas att det går som vi vill i år så det blir valpar efter Ginny.
Alla hundarna har fått gå väldigt lite i skogen i år men Ginny har ändå visat var skåpet ska stå då hon drog ut i vassen och jobbade på gris. Visat sin användbarhet även under andjakt då hon markerade änderna som föll. Vi har inte tränat detta innan, men det gick ju bra ändå. Blir mer träning inför nästa fågelsäsong.

 

Fisket startar för min del 23 mars på premiären på Em i vanlig ordning. Ska försöka sätta mig ner och få ihop några fiskbara hårtussar som kallas flugor om jag inte missminner mig. Möjligtvis det även blir nya kläder med… Känns lite kallt att ha läckande vadare och vadar jacka.

Jaktsäsongen var nästan obefintlig för min del. En resa till Finland blev det i oktober och jag fick fälla min första vitsvanskalv, mer info kommer..
Lite små jakter men annars väldigt lite jakt för min och hundarnas del. Lite synd men får bli mer detta året i stället. Införskaffat mig ett aimpoint till studsaren. Nöjd flicka!

    

En härlig dag med trevligt jaktsällskap. Var bjuden till en god vän Sven Eliasson på jakt och hans goda vän Clas var även med. Vi började jaktdagen med en god liten brunch och en kopp kaffe.

Nu Ska jag dra mig tillbaka för i kväll, men håll utkik här på bloggen så ni inte missar något!

På återseende Ems

Otroligt men sant….

….jag lever…. Ni kära läsare undrar nog var jag tagit vägen senaste halvåret. Att ja kan vara seg på att blogga de är nog hyffsat känt i perioder, men detta är nästan pinsamt.

Det har hänt otroligt mycket i år, så mycket att jag haft svårt att placera allt.
Det som hänt som jag inte hunnit/orkat dela med mig om:
1. Beslutat om studieuppehåll pga av allt jobbigt som hänt tidigare.
2. Hittat en fantastisk Karl
3. blivit sambo
4. ”Fått” en till hund, irländsk röd setter av jakttyp, Henriks hund
5. Fått 3 fantastiskt fina bonus barn 11, 8 och 5 år
6. Blivit förföljd av ett väldigt trevligt film team på premiären på Em, mer nervös går de nog inte att va, så hoppas på snälla klipp senare….
7. Nike har fått Patellaluxation grad 2, medialt… Innebär att hon inte kan brukas som jakthund innan hon är opererad. På grund av att jag inte vågar riskera att hon ådrar sig skador vid en möjligt för tuff jaktsituation för hennes högra knä att klara av. Hoppas för allt i världen och klarar av den 2 månaders långa konvalescenten där hon ska vara helt stilla…Annars kan de gå riktigt illa.
8. Avverkat en fantastiskt underbar vecka på Em vecka 32 med årensning och biotopvård.
9. Skaffat ett till jobb……..
10. Ny omstrukturering på Em som gör att jag/delägare inte har samma möjlighet att kunna fiska och jaga lika mycket längre
som innan.
11. Letar hus/lägenhet/radhus ja allt som är större än de vi har nu. Men inte lätt när man har krav… x)
12. Pappa har Gift om sig med en fantastisk mysig och söt kvinna.

Som ni läser har de hänt väldigt mycket detta året.. och har inte räknat upp allt men nästan. Har en del som kommer att hända i år också som är inbokat.
1. Jaktprov med NIke UKL, 14 sep.
2. 7-9 sep Fiske på Em med Henrik, och han ska nu fostras in i flugfiskets värld. 😀
3. sista dagarna i sep blir de sedvanlig sammankomst med morfars fantastiska vänner från Tyskland och Danmark och även Bosse Mohlin har vi bjudit in en av dagarna.
4. 1 okt- lösjakt med hund startar och Ginny ska visa vad hon går för då de börjat trilla in intressanter på en möjligtvis framtida kommande kull.
5. 16 oktober- älgjakt i Finland
6.Mer jakt

Nu vet ni lite vad som hänt under året och kanske kan förstå, lite i alla fall att jag haft och har lite mycket i mitt huvud just nu som kan göra bloggen lite tråkig periodvis, men den kommer INTE att läggas ner.

Tills vidare får ni ha det så bra och ska förska hitta tid att blogga lite oftare.

 

Året 2013

Det är av ordning att ge en glimt ur det gångna året! Tyvärr har de varit ett mindre roligt år. Även om de haft sina stunder! Här kommer en liten liten tillbaka blick och lite om nästa år.

Året började med en stor förlust. Min högt älskade morfar, Göran Ulfsparre avled den 21 februari i en ålder av 86 år. Han saknas av många vänner, familjemedlemmar, och fiskare. Han var en fantastisk man som jobbade hårt för Emån och de fantastiska havsöringarna. Gästvänlig och älskvärd!
För mig var han min morfar, vägledare och min trygghet. Hans bortgång har tagit hårt och har inte orkat åka till Em lika ofta som vanligt.

Mitt stora glädjeämne har varit den vilda lilla wachtelvalp jag fick hem i början av sommaren. Congratz Fighting Pirta, kallad Nike. Hon har växt sig till en ordentlig och kraftfull tik. Stor och högrest, uppkäftig, kaxig och bra med power. Arbetsvillig och kontaktsökande. Tror starkt på denna “lilla” tjej, nu längtar man till 1 okt 2014 när hon får visa på riktigt vad hon går för än så länge är hon för valpig för att släppas på riktiga jakter.

Ginny blir bara bättre och bättre i sitt arbete i skogen, tyvärr har hon varit sjuk under en längre period i borelia och bronkit men är nu helt återställd och i gång.
Även kommit en liten bit på den motvilliga apporteringsbiten.

Gjorde premiär i Mörrum och fick äran att få en liten laxkalv tidigt på morgonen sista dagen. Väldigt vacker omgivning, så blir nog inte helt otroligt om jag tar en sväng dit igen under nästa år.

Nu hoppas jag att 2014 blir ett år med mer glädje det kommer dock bli ett tufft första halvår med allt som är i rörelse. Det som inte dödar de härdar och min envishet har jag arvt efter morfar och att ge upp har jag ingen aning om vad det innebär.
Det som jag ser fram emot till nästa år är lydnadstävling klass 1 med Ginny, vi ska fixa anlagsprovet och försöka få våra 3 första pris så hon blir champion. Nike ska gå anlagsprovet och till hösten blir det unghundsprov.
Premiären på Em med alla underbara vänner.
Blir såklart en del flugfiskande, men har en känsla av att det mest blir runt Halmstad men vi får se hur allt urartar sig.
Jakt ska vi inte glömma för allt i värden året kommer inledas med jakt på torsdag! Ett bättre sätt kan man inte börja året!
Ni blir det lite nyårsfirande men till er alla underbara läsare!

Em lördag

Kl 05.55
Sitter nere vid blackwater södra sidan. Finns några riktigt fina ståndplataer här som man når lite lättare på lågt vatten, iaf när man är så kort som mig. 😉

Är helt ensam vid ån fortfarande.

Kl 17.05

Har visst haft lite tekniska problem med anslutningen och wordpress. Inte uppdaterat/sparats som tänkt.

I alla fall har vad jag hört så 3 fiskar upp. Alex Viklund har fått en öring i sea pool på 8.8kg och en lax i Lawson.

Håkan Nordling fick en laxhona på ca 11 kg.

Själv har jag inte fått något men hade ett litet hugg i black water i morse.
Finns en del av morfars saker kvar som.måste gås igenom innan jag åker hem. Så blir lite blandad kompot med fisle och sortering.

Hemma på Em igen!

Kl 15.20
Kom fram för ca 2 timmar sen med mina två vilddjur till hundar.
Försov mig en aning så kom iväg 1-2h senare än tänkt. Spenderade nämligen natten med att skuramatrummet från jord och annat kul Nike hade roat sig med när jag var på jobbet.

På Em är det just nu växlande molnighet,11.5 grader i vattnet och 9 kubik.
Väldigt lite vatten så ingen lätt match att lura en höstöring.

Sitter vid Home pool under eken och tänkte lägga några kast här.

Kl 17.25

Tappade surt nog en fisk i Home pool. Högg på hemtagningen, hade bara på några få sekunder innan den åkte av.

Aja nya tag!

Träffade på Kent och pausade fisket för en stund och satt inne på kontoret.
Två fiskar upp idag, en i morse och en liten lax togs mitt emot mig i Home pool i eftermiddags.

Precis gått en runda i Ankarkrona utan någon känning.
Men har varit uppe flera i Home och visat sig så fisk finns de rätt gått om! Tagits mer fisk i år än både 2012 och 2011 fast dåliga förhållanden. Känns bra!

Jag och Ginny på Ankarkronabryggan. Lillfisen sitter och vilar i bilen.

22.30
Ligger nu i sängen och john blund knackar ivrigt på dörren.

Gick Home pool från södra sidan utan att känna något men såg en hel del fisl som hoppade, vissa var riktigt stora.

Efteråt var jag genomblöt för mina vadare läcker, bestämde mig för att satsa på imorgon istället.

Sovgott med er så får ni läsa mer i morgon!

Mörrum söndag

05.05

Sitter nere vid pool 19 och först på plats. Det är mega mörkt och läskigt… Ola går första repan för att visa var man ska gå.

Hoppas att dessa få morgontimmar som vi har innan våran avresa kan ge lite utdelning.

06.15

Äntligen!
Där satt den!!!
Min första Mörrums fisk är landad. En liten laxkalv ,hane 66 cm

När jag skulle gå repan efter Ola så hördes först ett ordentligt plask bakom oss uppströms.
Fick 2 bottennapp men flugan satt kvar. Skulle ta upp linan för att lägga ut ett nytt kast. Till min förbåning hade jag fisk på, trodde först de var ett litet botten napp igen så gjorde inget bra mothugg. Tappade fislen efter några sekunder. Surt som räven.
Adralinet fick en liten rusning och när jag nästan fiskat av poolen började de små dra i linan. Drog till lika dant igen i det nya utlägget. Trodde först det var forsen som drog extra i flugan men tredje gången var det still och sen högg det ordentligt. Denna gången satt fisken ordentligt på kroken. En snabb drillning för att inte köra slut på den helt. Sen fick den återgå efter mätning och fotografering till ån igen.

Mörrum lördag

05.20
Precis kommit fram till pool 17 där vi är helt ensamma. Fullmånen lyser upp som en spott light lampa.
Ola först i!

07.40
Var lite fisk uppe och visade sig i pool 17. Kändes väldigt giftigt.
Körde upp mot rakan där Ola slängde några kast medans jag trasslade upp knutorna på taffsen som jag fixade så fint i mörkret tidigare… Jag är icke en mörkerfiskare!

Gick upp till Vittsjövleområded, där vi gick över dödens gunga och sen skulle man ner för den också…. Efter denna fantastiska upplevelse var det dags att gå i vattnet för min del. Efter at ha dragit upp halva botten med sjögräs skulle jag lätt och smidigt ta av min slow sinking taffs… 5 min senare låg allt på land i en hög…. mornar är inte min grej 😉

9.31
Vi gick ca halva rakan och fiakade av. Såg fisk som var uppe igen.

12.40
Ätit en ordentlig lunchbuffe så nu är vi mätta med matkoma!.
Innan lunch fislade vi av pool 8,10 och 11 utan att känna något. Solen gassade på bra före lunch, men nu börjar det ordna upp sig. Mulet och fint.

20.01

Hoppsan sa.. Råkade sova lite väl länge middag efter kvällsmaten som bestod av hjortfransyska från Em som jag gjorde i ordning igår, lite välsmakande potatissallad och en enkel med god sallad till blev det.

Innan middagen fiskade vi av 30, 29,28 och 27, avslutade sen i pool 17 igen.
Såg inget alls men däremot en finländare tog en laxkalv en bit nedströms oss i 27an.

Nu har vi försökt hitta en plats att köra lite kvällsfiske på. De tilltänkta poolerna var upptagna så vi har satt oss i kö pool 17.

22.40

Vi gick två repor var i pool 17. Såg och hörde 1-2 fiskar sen var det helt dött.
Var en riktigt skön kväll, lagom varmt, molnigt och vidstilla. Nu har vi tagit kvällen och lite chill framför tven innan john blund ska knacka på.
Vi hoppas på mer lycka imorgonbitti!

Mörrum, ankomst

Nu har vi anlänt till Mörrum och är inpackade och uppackade.

Orkla-Ola hämtade upp mig i Halmstad där stackaren gjorde debut med att hämta upp en fisketokig tös. Menas mer att hälften var klart och stackarn stod och stampade i dörröppningen. Sedan en snabb väg förbi min far för att lämna av en grej. Inte lätt alla gånger men Ola höll humöret uppe och sen var vi påväg, med destination Mörrum!

Nästan framme tog vi en sväng förbi Jonke Höglund och så hej  innan vi körde vidare för att hitta lägenheten vi ska hyra i helgen.
Framme i Mörrum möts vi av ett äldre kärvänligt par med en stor ullig schäfer, som tog emot oss på bästa sätt.
  
För min del är det debut i denna å som många håller kärt.
Ska bli spännande att se vad ån har att erbjuda imorgon.

Ola hade fart underfötterna så han hoppade i med detsamma för att lägga några kast i månljuset från fullmånen i pool 1.

Själv står jag över ikväll för just mörkerfiske är inte min största grej. Hade slutat med ett dopp invirad i linan 3 varv…
Återkommer efteravslutat kvällsrond.

23.25
Ola hade ingen känning i vattnet så vi gick upp till lägenheten och kollade lite på tv med ett glas rött för att avrunda kvällen.

Biotopvården 2013

I sommar kommer jag vara med på Ems Biotopvård i ån. Var två år sen sist och har verkligen saknat det. I år hade jag möjlighet att ta ledigt en vecka från mitt jobb för att åka till Em. Vecka 32 blir det förhoppningsvis om inte vattnet får för sig att vara för högt. En vecka på Em mitt i sommaren är helt underbart! Längtar otroligt mycket dit.

Vad är då Biotopvård, å rensning och varför gör vi det?

Biotopvård utförs i regel för att återställa vattendrag som har tagit stryk utav den mänskliga påverkan.
Till exempel, vattenkraft, flottning, dikning. Vi hjälper fisken med att få bort vandringshinder. Speciellt vid vattenkraft där det oftast är stopp.
Innan man öppnar en vandringsväg för fisken. Då är det av yttersta vikt att återvandringen fungerar och fisken kan backa ut när våren kommer igen. Tyvärr är det oftast på det viset att man först tänker på uppvandringen i stället för återvandringen. Det medför att fisken har svårt att ta sig tillbaka ut i havet igen.

Det har det gjorts vissa studier på detta och man har kommit fram till att fisken har stora problem att ta sig tillbaka. Smolten lever väldigt farligt då de i många fall blir fiskmos i turbinerna när de ska försöka vandra ut i havet för att växa på sig.  

Vid biotopvården försöker vi även återställa lekbottnarna med hjälp av att rensa bort sjögräs och vass. Flytta tillbaka/om större och mindre sten för att förbättra lekmöjligheterna för fisken. Ibland där det behövs hälla i mer grus i rätt storlek.
I de vattendrag som det tagits bort stora stenar till fördel för människans behov försöker man lägga tillbaka dem på ett naturligt sätt. Stenarna i ån utgör ståndplatser för fisken och utan dem försvinner också fisken i från vattnet.

På Em utför vi biotopvård/ årensning varje sommar om inte vattnet är på tok för högt. Vi hjälper fisken så den får bättre möjligheter att leka i ån. På lekbottnarna rensar vi till exempel sjögräs så att gruset blir fritt från sjögräs och dylikt, Det underlättar för fisken när den ska leka. I år kommer vi att fokusera på uppväxtmiljöerna för yngel och smolt också.

Vi rensar även med lie längst stora delar utav ån. Dels för att den inte ska bli igenväxt och ska bli bra genomströmning i vattnet och dels för att underlätta för oss fiskare. Slå bort en del vass för att vi lättare ska kunna komma fram till bra fiskeplatser och inte sätta flugan i vart och var annat kast, på grund av vass och sjögräs som kan tänkas va i vägen. Vi rensar inte bort allt och noga med att det fortfarande finns platser kvar som inte är helt rensade. Både fiskar och annat levande i vattnet behöver fortfarande växtligheterna, i tex. vikarna är de lugna områden med vass kvar där många vattenlevande djur trivs bra.

 

Här kommer lite bilder från biotopvården 2011 .

Från vänster: Jag går och rensar vass och sjögräs med lie. Sen håller Stig Nilsson, Andreas Möller och Mark på att rensa lekbottnar.


Rätt så krävande och tungt att dra upp upp sjögräset från rötterna. Ibland används även bil för att dra upp de största tuvorna. Andra bilden är från solnedgången i Pike pool.


Vackra Em en solig Sommardag
psst, bilderna är klickbara 😉

I flera år har det även förts årliga kontroller på smolt och yngel. Så kallat elfiske bedrivs i månadsskiftet aug/sep. Vi kontrollerar hur pass mycket yngel och smolt som finns i ån.
De både vägs och mäts och det antecknas noga ner. Det går till på så vis att en går med håv och en strömförande föremål. den andra brukar oftast hålla i sladden till strömmen. När man använder ström i vattnet på detta sätt bedövas fisken för ett kort tag och den blir lätt att håva upp.
Allt som oftast är majoriteten lax smolt och yngel som håvas. Väldigt få öringar. Det har förbryllat oss länge varför det är så dåligt med havsörings smolt och yngel i ån. Vi har ändå haft en bra återgång på havsöringen. Vissa tror att öringen går fort ut i havet och växer upp lite närmare land istället. Även om teorierna verkar stämma då öringen kommer tillbaka var år i ån så är det många frågetecken på varför den går ut så mycket tidigare än normalt.

Här mäts smolten utav elfiskarna. Det mesta lax men till höger en öring.

En utav väldigt få öringar som håvats upp och till höger, har vi elfiskarna i högsta hugg.

Litet inlägg om hur vi vårdar våran lax och havsöring i nedre delarna utav Emån.

På återseende!
Ems

En man längst världens förnämaste havsöringsvatten

En tidig morgon en vithårig man går längst ån. I Hans fotspår en liten svart hund följer så glatt. Två hästar betar på gräsmattan utanför huset, gamla och grå. Livet är långt men endast på lån.
En gammal man med en livskraft så stark. Han är ståtlig och stolt med en enorm vilja och kraft.
Han vandrar längst ån över broar, och över ängsmark.
En gammal officer han är med en rygg så rak, ett flugspö i handen han håller. I ett kast låter han linan landa mjukt över åns yta. Med vana händer över strömmen han låter flugan glida och en  öring så vacker hugger med brak.
Jakt, fiske och hästar var livet han höll så kärt. Familj och vänner var lika så värt.

Många vänner över världens länder. En man med stort hjärta, som alltid med ett leende fick en att skratta.
En far, en morfar, en farfar och en fantastisk vän. Med glädje och kärlek som följde vart han än gick hän.

Natten den 21 februari tog min fantastiska och underbara morfar Göran Ulfsparre sitt sista andetag och somnade stilla in hemma på Em. Hans dotter, min mamma fanns vid hans sida till sista andetaget.
Morfar hade ett långt och händelserikt liv, som officer, som tävlingsryttare där han red VM i fälttävlan, som jägare, som husar, som flugfiskare och fiskeförvaltare vid Ems Herrgård.
Han brann för fisket och jakten vid Em. Framförallt Emån kämpade han för, för ett hållbart fiske, fisk- och fiskevård. För de magnifika havsöringarna. Han gav sig aldrig i fighten får åns bästa. Morfar satt med i styrelsen i Gustaf Ulfsparres stiftelse från dess start och arbetade aktivt tills dess att orken och kraften tog slut.

Han älskade festligheter och tackade nästan aldrig nej till en middag eller fest. Inte ens på slutet. Sista gången jag träffade morfar var på min första egna jakt på Em i december förra året. Han var så glad och strålade av lycka. När det var dags att dra sig tillbaka för hans del. Blev han buren ner i en fåtölj av gubbarna. Med morfar i täten sjöng de högt Helan går ner för trappan och han bara skrattade.
Han sjöng alltid snappssångerna med stor inlevelse vid alla middagar. Oavsätt om han var på sjukhuset eller hemma så allt skulle han ha sig en snapps. På hans 85e födelsedag firade han den på sjukhus. Han gjorde nog både läkare och sjuksköterskor förfärade när han tog ett par snappsar under dagen.

 
Vid fest och med vänner så lyste glädjen och lyckan om morfar. Underbara minnen som jag aldrig kommer att glömma.

Morfar hade en sådan enorm livsstyrka, och livsglädje. Han slutade aldrig att ge upp. Många gånger under de senaste åren som vi trodde att det var slutet. Så på ett mirakel blev han bra igen, som ett mirakel lyckades han öva upp både gåendet och minnet igen. Han fortsatte att hänga i sin trapets. Envis som synden och en kraft av hopp som få kan slå.

 

Morfar hade 4 stycken barnbarn som han älskade och höll väldigt högt. Pratade alltid med glädje om oss.
Jag och min yngsta kusin Erik med Eriks far Gustaf och morfar/farfar.

För mig var han världens häftigaste morfar, en förebild och idol. Han lärde mig vad styrka, livskraft och att aldrig ge upp var. Han lärde mig om ån och om fisket. Han visade vägen in på ett liv som jag inte kan vara utan. Ett liv av ödmjukhet, av glädje och av äventyr. De livet som vi flugfiskare håller så kärt. Ingen annanstans har jag mött så mycket vänskap och stöttning.

När jag var 7 år tog han mig upp på ankarkronabryggan med ett grönt litet metspö. Fick en liten mört som morfar nackade med en rutten pinne. Den där ruttna lilla pinnen fick jag med mig som batong. Den låg i morfars fönster med ett rött paketsnöre runt med en namn lapp med mitt namn. En liten rutten pinne som med tiden blev torr och skör med ett blekt snöre runt sig. En pinne som påminner mig om min barndom vid Em. Då lilla pinnen fick följa med på mina fisketurer längst ån som barn.

Två år senare tog han ut mig på Pluton bryggan med ett flugspö istället. Året efter fick jag flugspöt i 10 års present och en fin liten rulle till.
Helt underbara minnen att glädjas över. Även om tiden just nu är jobbig med tårarna som aldrig slutar att rinna. En smarta av saknad och längtan efter en varm kram från morfar. Hans glada röst som glatt säger “Men hej lilla gumman!” som gör så ont.

En solig september dag när elfiskarna gjorde den årliga kontrollen av smolt och yngel 2010.

Min student 2009. Mormor, min älsta morbror, morfar och min ena kusin Michaela.

Såhär minns jag morfar som starkast. Ett glatt leende vid Emån!

En härlig vårdag på Em utanför Stora åflygeln.

Min stolta morfar!

En far, en farfar, en morfar, en vän och en stor kämpe.
Av detta jag skrivit är vad morfar var och är för mig. Tack för alla år och alla underbara minnen du gett mig och många andra. Jag och morfar var rätt lika ibland framför allt när det gäller att vara envisa som synden och aldrig ge oss. Ledde ibland till att vi rök ihop lite. Skrattar när jag tänker tillbaka på det. Till slut var det oftast någon som la ner garden. Kul hade vi ihop med många underbara stunder och middagar. Kommer nog sakna våra middagar mest. Hans goda mat och alla härliga samtal och envisheter vi delade.
Tack för allt morfar!
Vila i frid!

Morfar kommer att strös i Emån söndagen den 17 mars kl 13.00 Efter det är det minnesstund. Annonsen kommer ut om några dagar men vet att det förmodligen kommer långväga vänner för att minnas morfar. Så går ut med det här nu.

Försök att meddela om ni kommer gärna någon vecka innan, slutdatum är ej satt än.
Vill att ni tänker på Gustaf Ulfsparres Stiftelse som morfar var väldigt engagerad i. De skulle göra honom mycket glad.